BAS Nepal & Sweden

Sista volontärveckan har börjat. Kerstin, som förutom pensionerad sjuksköterska också är utbildad distriktssköterska och barnmorska, kommer att tillbringa sin tid på ett sjukhus med förlossningsavdelning och BB i en annan stadsdel. Jag, som också egentligen hela tiden har velat se ett statligt sjukhus, passade också på att överge Green City Hospital och traskade i stället iväg till Kanti Children Hospital som ligger i närheten av huset där vi bor för att se om jag inte kunde få vara där ett tag. Det visade sig vara ett bra val, för där träffade jag volontär- och studentansvarige mr. Bishow, som är en av de mest ärligt ödmjuka och vänligaste människor jag någonsin mött. Förutom att han kommer att ordna så att jag får hälsa på på sjukhuset ett par dagar passade han på att ge en guidad tur till BAS Nepal & Sweden - ett härbärge i närheten av Kanti Children Hospital där mrs. Riita Kahrel jobbar - "compared to what she is doing to help other people my tiny effort is nothing", som mr. Bishow uttryckte det.

BAS Nepal & Sweden är en liten gräsrotsorganisation som startats av mrs. Riita Kahrel. Det är brist på sjukhus i Nepal och många patienter får lägga pengar man egentligen inte har råd med för att resa många timmar eller dagar från sina hembyar till Kathmandu för att få vård. Väl i huvudstaden är det brist på sjukvårdsplatser (om man inte kan betala för dem ur egen ficka på något av de många privata sjukhusen vill säga) och patienterna skrivs ut från sjukhusen så fort det bara går. I Nepal måste en patient också följas av en "caretaker", alltså en person som ställer upp och hjälper patienten under sjukhustiden. Ibland behöver patienten komma på upprepade återbesök på sjukhuset för att få behandling, och har då inga ekonomiska möjligheter att resa tillbaka till sin hemby mellan sjukhusbesöken. Fyll på med de patienter och anhöriga som står i kö till att få vård och det innebär att en mängd sjuka människor och deras hjälpare i stort sett är hänvisade till att bo på gatan. Det är dessa människor som Riitas härbärge är till för. Här får patienter och anhöriga som annars försökt kura ihop sig på en pappkartong på sjukhusets betonggolv bo och äta gratis, tillsammans med en del äldre utan anhöriga i behov av vård och även barn, som i vissa fall blivit lämnade på sjukhuset när föräldrarna konstaterat att barnet har ett svårt funktionshinder eller lider av en obotlig sjukdom.

När Maria Leiner från Malmö träffade Riita påbörjades ett svensk-nepalesiskt samarbete som gjort att verksamheten upprätthållits och expanderat, och BAS Nepal & Sweden har bland annat startat en egen fadder- och volontärverksamhet där insatserna oavkortat går till den verksamhet de är avsedda för. Bland annat kan man skänka en säck cement för 85 kronor för att bidra till byggandet av nästa härbärge. För den som är intresserad kan man läsa mer om organisationen på deras webbsida: www.basinsweden.org