Packlista

Det är lite småsvårt att packa så lite som möjligt när man ska vara borta i drygt två månader och dels leva stadsliv och jobba på sjukhus, dels vandra i subtropisk djungel och dels backpacka i minusgradiga berg. Nu börjar i alla fall packlistan ta nåt så när fast form:

KLÄDER 

SKOR

- Vandringsskor

- Bekväma sandaler

- Finare sandaler

YTTERKLÄDER

- Regnställ

- Fleecejacka

- Mössa

- Vantar

- Sjal

- Keps

- Solglasögon

- Jeansjacka

Ska man sen vandra på högre höjder och i kyliga temperaturer behövs både dunjacka och riktiga vinterkängor. Men sådana finns att köpa/hyra på plats, så tills vidare anpassar jag packningen efter lite lägre höjder.

BYXOR

- 2 par lätta, o-tighta byxor att backpacka i

- Långkjol att vara fin i

- Capribyxa när det är varmt

- Skärp

Tighta byxor och jeans går bort i Nepal. För att bli väl bemötta i Nepal behöver kvinnfolk ha minst knälång, o-tight och o-urringad klädsel som inte visar axlar/mage. Och jeans är bara för varmt och för klumpigt. 

TRÖJOR

- Jobbtröja x2 (arbetskläder ingår inte på min volontärplacering)

- Massa t-shirts

- Lite finare topp

- Flanellskjorta

Det är svårt att veta vad som funkar bäst innan man varit där. Bättre att packa för lite än för mycket resonerar jag, för kläder är billigt i Nepal har jag hört. 

UNDERKLÄDER

- Ullunderställ
- Tunna vandringssockar

- Tjocka vandringssockar
- Vanliga strumpor

- Trosor

- BH

- Sport-BH

- Sovkläder (långärmad byxa + tunika)

HYGIEN

- Minihandduk att torka händerna på

- Lite större handduk för dusch

- Toapapper (bristvara i Nepal)

- Våtservetter

- Handsprit

- Tvål

- Deo
- Miniparfymflaska för festliga tillfällen
- Lite handkräm
- Lite body lotion

- Schampo

- Balsam

- Torrschampospray (så otroligt effektivt! Och antagligen otroligt omiljövänligt...)

- Hårborste

- Hårsnoddar

- Tandborste

- Tandkräm

- Tandtråd

- Smink

- Sminkborttagning

- Nagelknips
- Resehårtork

- Endagslinser

- Glasögon + fodral

- Solskydd

- Lypsyl

- Tvättmedel för handtvätt

1:A HJÄLPEN & LÄKEMEDEL

- Alvedon (höga höjder ger ofta huvudvärk för ovana)

- Ipren

- Dimor - när turistdiarrén sätter in. Trevligt nog ska koleravaccinet jag tar innan avfärd ha ett visst skydd mot ecoli, så kanske kanske kanske slipper jag undan...
- P-piller 

- Febertermometer

- Plåster

- Skavsårsplåster

- Sårstrips

- Någon kompress

- Någon sårdyna

- Linda

- Desinfektionsservett

- Hemostop-servett
- Elastisk linda om man stukar foten

- Aqua Care vattenreningsdroppar (bra att ha om flaskvattnet tar slut uppe i bergen)

Tamponger ska enligt vissa vara svåra att få tag på i Nepal. Nu tror jag ju visserligen att också nepalesiska kvinnor menstruerar så glömmer man tampongerna hemma löser det sig säkerligen ändå. Annars gör man som jag och äter p-piller nonstop under hela resan och struntar i att ha mens medan man är på resande fot.

Jag har valt bort att äta malariaprofylax eftersom det består av tabletter som ska tas både före, under och efter hela resan och har skumma biverkningar. Dessutom är man inte garanterad ett hundraprocentigt skydd ändå. I stället tänkte jag köra på myggnät, täckande klädsel och myggmedel när jag hälsar på i de sydligare, myggtätare delarna av Nepal. Bäst är att köpa myggmedel på plats eftersom de svenska myggmedlen inte är lika effektiva mot de nepalesiska myggen.

UTRUSTNING

- Backpackerryggsäck
- Sovsäck

- Vattenflaska
- Termos

- Hänglås

- Uppblåsbar kudde

- Tvättlina (att hänga sin tvätt och sitt myggnät på)
- Silvertejp
- Kompass

- Nål & tråd

- Fickkniv

- Ficklampa + extra batterier (för nattliga toabesök i bergen) eller kanske hellre en pannlampa (det är dagliga, timslånga, schemalagda strömavbrott i Kathmandu eftersom elproduktionen är för liten)

- Väckarklocka

- Anteckningsbok + penna

- Soppåsar (att slänga sitt skräp i när man backpackar)
- Myggnät

När man backpackar i Nepal ligger det fiffigt nog så kallade Tea houses utspridda längs med vandringlederna där det erbjuds mat och sovplats. Det innebär att man slipper släpa med sig tält, liggunderlag, mat och trangiakök. Jag har däremot läst på olika forum att en sovsäck är bra att ha, dels eftersom den erbjudna tea housefilten antagligen inte är så fräsch, och dels eftersom själva tea houset brukar vara ganska kallt och dragigt. 

VIKTIGHETER

- Pass + kopia + inscannad kopia på e-mailen

- Försäkringspapper + inscannad kopia

- Flygbiljett

- Vaccinationskort

- VISA-kort + spärrnummer till kontokortet

- 100 USD till visum (gäller 90 dagar) vid ankomst (visum fixar man på flygplatsen i Nepal när man kommer fram)

- 20 USD till trekkingkort (fixar man också på flygplatsen)

- 50 USD i fickpengar, sedan tar man ut nepalesiska rupier i Kathmandu

- 2 st passfotografier: till visum + trekkingkort 

- Mobiltelefon + laddare

- Laptop + laddare (i alla fall när man har en gammal skitlaptop som går och väntar på dödsstöten)

- Kamera + extra minneskort + extrabatteri + laddare

- Guidebok

- Nepalesisk ordbok
- Engelsk medicinsk ordbok

- Adressbok

- Presenter till min värdfamilj

Som tur är har jag möjlighet att lämna en del av packningen på volontärorganisationens kontor i Kathmandu när jag ska ut och luffa runt. Laptop, finsandaler och hårtork känns liksom som ganska onödiga kilon att bära runt med på tusentals meters höjd.

Den som har förslag på tillökning/minskning av packning är välkommen att höra av sig :)

Övningstrekking i Mark

Tiden går och jag som skulle börja träna ordentligt i början på augusti för att komma i form inför bergsbestigning och djungelstrapatser! Det har jag inte börjat med än och nu är det nästan oktober och dags att åka.

I söndags gav i alla fall Kristin och jag oss ut på en liten övningstrekking i hembygden för att gå in skorna och pröva på uthålligheten. Vi traskade oss runt Ekleden med start och stopp i Rydal i Marks kommun vilket var ett ganska lagom söndagsprojekt.

Det är lite oklart hur lång leden egentligen är eftersom det uppges allt från 24 till 30 kilometer beroende på var man får informationen, men i lagom vandringstakt i regn, blåst och med en irrfärd och tre små pauser längs vägen tog det kanske 7,5 timme. Så värst många ekar tyckte jag inte att man passerade längs vägen utan snarare en hel del barrskog, en och annan hästhage och anmärkningsvärt många jordbruksmaskiner, men det var inte alls fel det heller. 

Är man sugen på att gå Ekleden finns det info och karta på Marks kommuns webbsida.

Kantipur Hospital i Koteshwor

Nu har jag fått reda på lite mer detaljer om min volontärperiod. Jag ska få bo hos en hinduisk familj som består av en mamma, en pappa, en tioårig dotter, en femårig son och en mormor. De har "western style toilet" och jag kommer få eget rum. Familjens hem ligger i stadsdelen Kotishwor, cirka trettio minuter med buss från centrala Kathmandu.

Koteshwor

Sjukhuset jag ska jobba på ligger tio minuters promenad bort och heter Kantipur Hospital. På deras hemsida stoltserar de med att de har den senaste tekniken, professionella läkare från olika länder i världen och erbjuder sjukvård dygnet runt. Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig, men jag har nog mer gått och föreställt mig stora, tomma salar med madrasser på golvet och enstaka droppställningar i hörnen. Inte en ståtlig vit byggnad med stora glaspartier och med helt vanliga avdelningar. Men för att få vård på Kantipur Hospital krävs det nog att man kan betala för sig. Kantipur Hospital har en webbsida med info och bilder: www.kantipurhospital.com.

Kantipur Hospital