Packlista

Det är lite småsvårt att packa så lite som möjligt när man ska vara borta i drygt två månader och dels leva stadsliv och jobba på sjukhus, dels vandra i subtropisk djungel och dels backpacka i minusgradiga berg. Nu börjar i alla fall packlistan ta nåt så när fast form:

KLÄDER 

SKOR

- Vandringsskor

- Bekväma sandaler

- Finare sandaler

YTTERKLÄDER

- Regnställ

- Fleecejacka

- Mössa

- Vantar

- Sjal

- Keps

- Solglasögon

- Jeansjacka

Ska man sen vandra på högre höjder och i kyliga temperaturer behövs både dunjacka och riktiga vinterkängor. Men sådana finns att köpa/hyra på plats, så tills vidare anpassar jag packningen efter lite lägre höjder.

BYXOR

- 2 par lätta, o-tighta byxor att backpacka i

- Långkjol att vara fin i

- Capribyxa när det är varmt

- Skärp

Tighta byxor och jeans går bort i Nepal. För att bli väl bemötta i Nepal behöver kvinnfolk ha minst knälång, o-tight och o-urringad klädsel som inte visar axlar/mage. Och jeans är bara för varmt och för klumpigt. 

TRÖJOR

- Jobbtröja x2 (arbetskläder ingår inte på min volontärplacering)

- Massa t-shirts

- Lite finare topp

- Flanellskjorta

Det är svårt att veta vad som funkar bäst innan man varit där. Bättre att packa för lite än för mycket resonerar jag, för kläder är billigt i Nepal har jag hört. 

UNDERKLÄDER

- Ullunderställ
- Tunna vandringssockar

- Tjocka vandringssockar
- Vanliga strumpor

- Trosor

- BH

- Sport-BH

- Sovkläder (långärmad byxa + tunika)

HYGIEN

- Minihandduk att torka händerna på

- Lite större handduk för dusch

- Toapapper (bristvara i Nepal)

- Våtservetter

- Handsprit

- Tvål

- Deo
- Miniparfymflaska för festliga tillfällen
- Lite handkräm
- Lite body lotion

- Schampo

- Balsam

- Torrschampospray (så otroligt effektivt! Och antagligen otroligt omiljövänligt...)

- Hårborste

- Hårsnoddar

- Tandborste

- Tandkräm

- Tandtråd

- Smink

- Sminkborttagning

- Nagelknips
- Resehårtork

- Endagslinser

- Glasögon + fodral

- Solskydd

- Lypsyl

- Tvättmedel för handtvätt

1:A HJÄLPEN & LÄKEMEDEL

- Alvedon (höga höjder ger ofta huvudvärk för ovana)

- Ipren

- Dimor - när turistdiarrén sätter in. Trevligt nog ska koleravaccinet jag tar innan avfärd ha ett visst skydd mot ecoli, så kanske kanske kanske slipper jag undan...
- P-piller 

- Febertermometer

- Plåster

- Skavsårsplåster

- Sårstrips

- Någon kompress

- Någon sårdyna

- Linda

- Desinfektionsservett

- Hemostop-servett
- Elastisk linda om man stukar foten

- Aqua Care vattenreningsdroppar (bra att ha om flaskvattnet tar slut uppe i bergen)

Tamponger ska enligt vissa vara svåra att få tag på i Nepal. Nu tror jag ju visserligen att också nepalesiska kvinnor menstruerar så glömmer man tampongerna hemma löser det sig säkerligen ändå. Annars gör man som jag och äter p-piller nonstop under hela resan och struntar i att ha mens medan man är på resande fot.

Jag har valt bort att äta malariaprofylax eftersom det består av tabletter som ska tas både före, under och efter hela resan och har skumma biverkningar. Dessutom är man inte garanterad ett hundraprocentigt skydd ändå. I stället tänkte jag köra på myggnät, täckande klädsel och myggmedel när jag hälsar på i de sydligare, myggtätare delarna av Nepal. Bäst är att köpa myggmedel på plats eftersom de svenska myggmedlen inte är lika effektiva mot de nepalesiska myggen.

UTRUSTNING

- Backpackerryggsäck
- Sovsäck

- Vattenflaska
- Termos

- Hänglås

- Uppblåsbar kudde

- Tvättlina (att hänga sin tvätt och sitt myggnät på)
- Silvertejp
- Kompass

- Nål & tråd

- Fickkniv

- Ficklampa + extra batterier (för nattliga toabesök i bergen) eller kanske hellre en pannlampa (det är dagliga, timslånga, schemalagda strömavbrott i Kathmandu eftersom elproduktionen är för liten)

- Väckarklocka

- Anteckningsbok + penna

- Soppåsar (att slänga sitt skräp i när man backpackar)
- Myggnät

När man backpackar i Nepal ligger det fiffigt nog så kallade Tea houses utspridda längs med vandringlederna där det erbjuds mat och sovplats. Det innebär att man slipper släpa med sig tält, liggunderlag, mat och trangiakök. Jag har däremot läst på olika forum att en sovsäck är bra att ha, dels eftersom den erbjudna tea housefilten antagligen inte är så fräsch, och dels eftersom själva tea houset brukar vara ganska kallt och dragigt. 

VIKTIGHETER

- Pass + kopia + inscannad kopia på e-mailen

- Försäkringspapper + inscannad kopia

- Flygbiljett

- Vaccinationskort

- VISA-kort + spärrnummer till kontokortet

- 100 USD till visum (gäller 90 dagar) vid ankomst (visum fixar man på flygplatsen i Nepal när man kommer fram)

- 20 USD till trekkingkort (fixar man också på flygplatsen)

- 50 USD i fickpengar, sedan tar man ut nepalesiska rupier i Kathmandu

- 2 st passfotografier: till visum + trekkingkort 

- Mobiltelefon + laddare

- Laptop + laddare (i alla fall när man har en gammal skitlaptop som går och väntar på dödsstöten)

- Kamera + extra minneskort + extrabatteri + laddare

- Guidebok

- Nepalesisk ordbok
- Engelsk medicinsk ordbok

- Adressbok

- Presenter till min värdfamilj

Som tur är har jag möjlighet att lämna en del av packningen på volontärorganisationens kontor i Kathmandu när jag ska ut och luffa runt. Laptop, finsandaler och hårtork känns liksom som ganska onödiga kilon att bära runt med på tusentals meters höjd.

Den som har förslag på tillökning/minskning av packning är välkommen att höra av sig :)

Övningstrekking i Mark

Tiden går och jag som skulle börja träna ordentligt i början på augusti för att komma i form inför bergsbestigning och djungelstrapatser! Det har jag inte börjat med än och nu är det nästan oktober och dags att åka.

I söndags gav i alla fall Kristin och jag oss ut på en liten övningstrekking i hembygden för att gå in skorna och pröva på uthålligheten. Vi traskade oss runt Ekleden med start och stopp i Rydal i Marks kommun vilket var ett ganska lagom söndagsprojekt.

Det är lite oklart hur lång leden egentligen är eftersom det uppges allt från 24 till 30 kilometer beroende på var man får informationen, men i lagom vandringstakt i regn, blåst och med en irrfärd och tre små pauser längs vägen tog det kanske 7,5 timme. Så värst många ekar tyckte jag inte att man passerade längs vägen utan snarare en hel del barrskog, en och annan hästhage och anmärkningsvärt många jordbruksmaskiner, men det var inte alls fel det heller. 

Är man sugen på att gå Ekleden finns det info och karta på Marks kommuns webbsida.

Kantipur Hospital i Koteshwor

Nu har jag fått reda på lite mer detaljer om min volontärperiod. Jag ska få bo hos en hinduisk familj som består av en mamma, en pappa, en tioårig dotter, en femårig son och en mormor. De har "western style toilet" och jag kommer få eget rum. Familjens hem ligger i stadsdelen Kotishwor, cirka trettio minuter med buss från centrala Kathmandu.

Koteshwor

Sjukhuset jag ska jobba på ligger tio minuters promenad bort och heter Kantipur Hospital. På deras hemsida stoltserar de med att de har den senaste tekniken, professionella läkare från olika länder i världen och erbjuder sjukvård dygnet runt. Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig, men jag har nog mer gått och föreställt mig stora, tomma salar med madrasser på golvet och enstaka droppställningar i hörnen. Inte en ståtlig vit byggnad med stora glaspartier och med helt vanliga avdelningar. Men för att få vård på Kantipur Hospital krävs det nog att man kan betala för sig. Kantipur Hospital har en webbsida med info och bilder: www.kantipurhospital.com.

Kantipur Hospital

Sjukdomar och vaccinationer

Jag var på vårdcentralen idag och pratade med en läkare om vilka vaccin som behövs inför resan. Eftersom alla vaccinationsrådgivningar i Göteborg verkar ha semesterstängt var jag inne på sjukvårdsrådgivningens webbsida och läste deras vaccinationsrekommendationer inför resor till Nepal innan besöket. Vaccinationsinfo finns också på vaccinationsguiden.se. Läkarens vaccinationslitteratur stämde inte alltid överens med sjukvårdsrådgivningens information och till sist blev det vaccination mot Hepatit A och B, tyfus, japansk hjärnhinneinflammation och kolera. Det sved lite i armarna och i plånboken men det fick det vara värt.

Sedan finns det en massa andra sjukdomar man kan råka ut för också, till exempel epidemisk hjärnhinneinflammation, malaria, denguefeber och rabies. Men mot epidemisk hjärnhinneinflammation, malaria och rabies finns det behandling om man drabbas, och denguefeber går det inte att vaccinera sig mot.

Bild: Scanpix

Det känns ovant att behöva vara försiktig och förutseende. Uppvuxen som man är i ett land där myggbett visserligen kan vara ett enerverande inslag under sommarkvällarna, men inte betyder risk för livshotande sjukdomar. Det bor inga tigrar och noshörningar i skogen, blir man biten av en hund finns garanterat rabiesserum på närmsta vårdcentral och hygienen är generellt så bra att man inte behöver vara rädd att bli sjuk av bakterier i maten. Eftersom jag ska arbeta på sjukhus i Nepal finns det dessutom en massa multiresistenta bakterier att försöka hålla på avstånd. Men fullspäckad med vaccin och med ett myggnät och en låda handsprit i bagaget ska det säkert gå bra. Det skulle vara de där noshörningarna i så fall...

Intervju

I början på sommaren kom en reporter och intervjuade mig om den kommande resan och den femte juli kunde man läsa artikeln i Borås Tidning. Tack BT-läsare för trevliga hälsningar och kommentarer! Roligt, det är faktiskt nästan hela tio år sedan jag flyttade hemifrån lilla Fotskäl i Marks kommun. Så småningom kanske jag letar mig tillbaka igen! Hoppas att evigt nedläggningshotade Skene lasarett finns kvar då...

Ofattbara ord

Egentligen hade jag inte tänkt starta den här bloggen förrän i oktober, på plats i Kathmandu. Jag tror visserligen inte det hade varit någon risk att någon annan paxat webbadressen om jag väntat ett par månader (hur många Bex ska åka till Nepal i år?) men jag kunde inte hålla mig utan skaffade ett bloggkonto och började bygga. Så nu sitter jag här med en halvfärdig Nepalblogg i Göteborg i maj. Men jag måste säga att det är ganska skönt att samla alla tankar och länkar på ett och samma ställe.

Jag vet egentligen ännu ganska lite vad jag har gett mig in på, volontärsmässigt. Som nyutexaminerad sjuksköterska har jag precis fått en uppfattning av hur sjukvården i Sverige egentligen fungerar. Om Nepals sjukvårdssystem vet jag däremot nästan ingenting.

På Landguiden.se, som drivs av Utrikespolitiska institutet, står det kortfattat att en stor del av Nepals befolkning lever i materiell misär och därför inte har råd att betala varken sjukförsäkring eller sjukvård. Undernäring är vanligt, speciellt bland barn, unga och kvinnor och bristfälliga sanitära förhållanden ger upphov till sjukdomar som vi här i Sverige inte sett till sen en lång tid tillbaka, såsom kolera och tuberkolos. Jag kommer åka från ett land där sjukvård är tillgänglig för alla, till Nepal, där man på många platser på landsbygden saknar tillgång till ens de enklaste behandlingar.

Statistiken, också hämtad från Landguiden.se, visar på fler skillnader. I Sverige är spädbarnsdödligheten bland den lägsta i världen: 2/1000. I Nepal är den 39/1000. I Sverige lades år 2007 inte mindre än 4 495 US dollar, det vill säga nästan 30 000 svenska kronor, i utgift för hälsovård per person. I Nepal kostade hälsovården per person samma år 20 US dollar. Det är ungefär 130 kronor.

Allt detta är ännu bara ord, och jag har svårt att föreställa mig hur det kommer att vara, i verkligheten fyra månader bort.

How to speak Nepali

I Nepal talar man nepalesiska, och om man ska kunna göra någon som helst nytta på ett nepalesiskt sjukhus - vilket ju är tanken i mitt fall - vore det kanske till att börja med bra att kunna fråga "hur mår du"?

Vad hittar man då, om inte en snäll nepales som satt ihop 5 videoklipp nepalesisk språkundervisning! Rebecka <3 Internet.

För den intresserade finns alla videoklippen även samlade på en blogg.

Skandinaviska institutet, som organiserar min volontärvistelse, tipsade om sidan How to speak Nepali. Med dessa två guider till hjälp har jag nu något att ägna mina lediga stunder åt fram till oktober. Ingen av guiderna verkar dock lära ut hur man svarar något annat än "Jag mår bra, och du?" på frågan om hur man mår, och det är ju tyvärr inte ett speciellt vanligt svar när frågan ställs till en patient på ett sjukhus.

***********************************************************************
Uppdatering 2013-09-11

Sidan "How to speak Nepali" har nu lagt ner sin gratisguide på webbsidan, och finns nu endast som bok+cd att köpa på amazon.com.